På den här sidan kan du läsa om nya betygsystemet, vem som är skolans läxfreak och en debattartikel om mobbing
Nya betygsystemet
Det finns skillnader mellan det gamla och det nya betygssystemet, och gymnasieskolan har också förändras en del.
I det gamla betygsystemet var det så stora hopp mellan betygen. Därför införde man den sex gradiga skalan, så det skulle bli mera rättvist och inte så stora kunskapsskillnader, på personer som hade samma betyg. I den nya betygsskalan är A det bästa man kan få och E är godkänt medan F är underkänt. Det är svårare att få A än att få ett MVG.
Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program.
För att komma in på ett nationellt program så måste man ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matte.
För att komma in på ett yrkesprogram krävs det att man har godkänt i ytterligare fem ämnen utöver basämnena.
För de högskoleförberedande programmen krävs det att man har godkänt i nio ämnen utöver basämnena.
För ekonomi – humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen ska de bland de övriga nio godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.
För att komma in på ett estetisk program måste nio ämnen utöver basämnena vara godkända.
Vi har intervjuat Lars Nilsson, rektorn på Hortlax skola.
Rektorn tycker att det kan vara bra med flera steg och att man som elev kan uppleva att det är lättare att uppnå nästa steg. Många fick ju G+ eller VG+ med vetskapen att plusset inte ger någonting. Rektorn tror att de kom ett nytt betygsystem för att de var så stora hopp mellan betygsstegen.
Marcus Backman, Tim-Johan Strömberg
I det gamla betygsystemet var det så stora hopp mellan betygen. Därför införde man den sex gradiga skalan, så det skulle bli mera rättvist och inte så stora kunskapsskillnader, på personer som hade samma betyg. I den nya betygsskalan är A det bästa man kan få och E är godkänt medan F är underkänt. Det är svårare att få A än att få ett MVG.
Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program.
För att komma in på ett nationellt program så måste man ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matte.
För att komma in på ett yrkesprogram krävs det att man har godkänt i ytterligare fem ämnen utöver basämnena.
För de högskoleförberedande programmen krävs det att man har godkänt i nio ämnen utöver basämnena.
För ekonomi – humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen ska de bland de övriga nio godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.
För att komma in på ett estetisk program måste nio ämnen utöver basämnena vara godkända.
Vi har intervjuat Lars Nilsson, rektorn på Hortlax skola.
Rektorn tycker att det kan vara bra med flera steg och att man som elev kan uppleva att det är lättare att uppnå nästa steg. Många fick ju G+ eller VG+ med vetskapen att plusset inte ger någonting. Rektorn tror att de kom ett nytt betygsystem för att de var så stora hopp mellan betygsstegen.
Marcus Backman, Tim-Johan Strömberg
Vem är vår läxfreak?
Vi på redaktionen har frågat några elever i skolan om vilken lärare
som de tycker ger mest läxa. Varför har man
läxor?
Läxor har diskuteras väldigt mycket om de senaste åren.
Är det nödvändigt i framtiden? Det finns ju både för och nackdelar med läxor. Det är viktigt att ha den kunskap som vi lär oss i skolan. Det kan bli väldigt många läxor och det gör att man inte har lika mycket fritid. Med läxor menas att vi ska repetera det vi har lärt oss på skolan för vi glömmer bort 90% av det vi bara har hört en gång, så då måste man repetera för att lära sig. Läxor tar mycket av vår fritid
Vi har gått ut till eleverna i Hortlax skola och frågat vilken lärare som de tycker ger mest läxa. Vi vet själva att språklärarna ger mest läxa p.g.a. glosor som ska pluggas in och texter som ska läsas. Frågorna vi ställde var:
Vilken lärare tycker du ger mest läxa?
Hur mycket läxa är det?
Vad förslags läxa får ni?
Hur skulle du vilja göra med läxorna?
Den läraren som blev utvald till läxfreak är Maria Franklin, hon är engelska, spanska och svenskalärare. Vi ställde några frågor angående läxan. Hon tycker själv att hon ger mycket läxa men det är mest glosor. Hon ger mest läxa i spanska för att det är ett främmande språk och för att man ska lära sig prata måste man kunna en massa ord. Engelskan tycker hon att man bör ha ett utvecklat ordförråd. Men hon tycker själv att det är okej att vara skolans läxfreak, och hon kommer att fortsätta att ge läxor, för hon tycker det är viktigt att man lär sig.
Amanda Berglund, Ingrid Nilsson
Vi på redaktionen har frågat några elever i skolan om vilken lärare
som de tycker ger mest läxa. Varför har man
läxor?
Läxor har diskuteras väldigt mycket om de senaste åren.
Är det nödvändigt i framtiden? Det finns ju både för och nackdelar med läxor. Det är viktigt att ha den kunskap som vi lär oss i skolan. Det kan bli väldigt många läxor och det gör att man inte har lika mycket fritid. Med läxor menas att vi ska repetera det vi har lärt oss på skolan för vi glömmer bort 90% av det vi bara har hört en gång, så då måste man repetera för att lära sig. Läxor tar mycket av vår fritid
Vi har gått ut till eleverna i Hortlax skola och frågat vilken lärare som de tycker ger mest läxa. Vi vet själva att språklärarna ger mest läxa p.g.a. glosor som ska pluggas in och texter som ska läsas. Frågorna vi ställde var:
Vilken lärare tycker du ger mest läxa?
Hur mycket läxa är det?
Vad förslags läxa får ni?
Hur skulle du vilja göra med läxorna?
Den läraren som blev utvald till läxfreak är Maria Franklin, hon är engelska, spanska och svenskalärare. Vi ställde några frågor angående läxan. Hon tycker själv att hon ger mycket läxa men det är mest glosor. Hon ger mest läxa i spanska för att det är ett främmande språk och för att man ska lära sig prata måste man kunna en massa ord. Engelskan tycker hon att man bör ha ett utvecklat ordförråd. Men hon tycker själv att det är okej att vara skolans läxfreak, och hon kommer att fortsätta att ge läxor, för hon tycker det är viktigt att man lär sig.
Amanda Berglund, Ingrid Nilsson
Stoppa mobbning!
Ett barn som blir utsatt för mobbning får men för livet. Det skapar djupa sår som aldrig läker. Många ungdomar mår så dåligt att de väljer att ta sina liv.
Jag har läst en rapport av Skolverket, som visar att det är cirka 50 000 barn och ungdomar som utsätts för mobbning i skolan. Det är hemskt. Mobbning är en oerhörd kränkning mot en annan persons rätt att få vara sig själv. För den som mobbar andra är det kanske en lek. De skrattar och har roligt på en annan persons bekostnad. Flickor sysslar ofta med utfrysning medan pojkar slåss och misshandlar. Många förstår inte hur allvarligt det är att mobba. Därför har både föräldrar och skola en viktig uppgift. Jag har flera förslag. Både föräldrar och skola ska lära barnen att känna empati och sympati. Det är viktigt att få förståelse för att alla människor är unika och har samma värde. Det bör finnas ett skolämne som motverkar mobbning. Den som mobbar ska utan undantag få byta skola. Dessutom ska mobbaren anmälas för att sedan åtalas och bötfällas.
Överallt i världen utsätts barn och vuxna för mobbning. Det sker på skolor och arbetsplatser. De människor som ofta utsätts är personer som inte kan försvara sig, är ensamma och impopulära. Flera liv får inte gå till spillo. Alla kan vi hjälpas åt att förhindra detta. Kom ihåg att vi bara lever en gång. Använd ditt liv rätt! Bli en kamratstödjare!
Anna Sundlöf
Jag har läst en rapport av Skolverket, som visar att det är cirka 50 000 barn och ungdomar som utsätts för mobbning i skolan. Det är hemskt. Mobbning är en oerhörd kränkning mot en annan persons rätt att få vara sig själv. För den som mobbar andra är det kanske en lek. De skrattar och har roligt på en annan persons bekostnad. Flickor sysslar ofta med utfrysning medan pojkar slåss och misshandlar. Många förstår inte hur allvarligt det är att mobba. Därför har både föräldrar och skola en viktig uppgift. Jag har flera förslag. Både föräldrar och skola ska lära barnen att känna empati och sympati. Det är viktigt att få förståelse för att alla människor är unika och har samma värde. Det bör finnas ett skolämne som motverkar mobbning. Den som mobbar ska utan undantag få byta skola. Dessutom ska mobbaren anmälas för att sedan åtalas och bötfällas.
Överallt i världen utsätts barn och vuxna för mobbning. Det sker på skolor och arbetsplatser. De människor som ofta utsätts är personer som inte kan försvara sig, är ensamma och impopulära. Flera liv får inte gå till spillo. Alla kan vi hjälpas åt att förhindra detta. Kom ihåg att vi bara lever en gång. Använd ditt liv rätt! Bli en kamratstödjare!
Anna Sundlöf